Varför bioalkohol?

Personbilarna utgör med sina koldioxidutsläpp det snabbast växande problemet för miljön och växthuseffekten. Världens bilbestånd idag på ca 800 miljoner beräknas överstiga 1600 miljoner år 2020! Hur gamla är Dina barn då?

5,75 % till 2010
Under våren 2003 arbetade kommissionen, rådet och Europaparlamentet fram ett direktiv (2003/30/EG) om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel (biodrivmedeldirektivet). Direktivet publicerades den 17 maj 2003. Direktivet innebär att vissa andelar av den totala försäljningen av bensin eller diesel ska utgöras av biodrivmedel. Som referensnivåer för gemenskapen som helhet anges att minst två procent, räknat på energiinnehållet, av försålda drivmedel senast den 31 december 2005 skall utgöras av biodrivmedel. År 2010 ska den totala andelen biodrivmedel utgöra 5,75 procent av försålda drivmedel.

För kretsloppet
Etanol framställs genom jäsning av stärkelse och socker från spannmål eller cellulosahaltiga produkter som spån, skogsrester, energiskog och returfibrer. Metanol kan produceras genom att biomassan först förgasas. Den gas som bildas reagerar sedan med hjälp av katalysatorer för att bilda metanol. Till skillnad mot fossila råvaror bidrar inte biomassebaserade alkoholer med något nettotillskott av koldioxid, C02. Lika stor mängd koldioxid som frigörs vid förbränning av bioalkoholen tas upp vid fotosyntesen och tillväxten av ny biomassa.

Stora emissionsfördelar
Dessutom ger alkoholer även klara emissionsfördelar jämfört med fossila drivmedel vad gäller kolväten, kväveoxid, partiklar, svavel, markozon samt koloxid. Den enda märkbara ökning av emissioner vid jämförelse med fossila bränslen är acetaldehyd som dock inte anses ge någon märkbar inverkan på omgivningen. Etanol används idag som motorbränsle för bussar, lastbilar, personbilar, båtmotorer samt motorsågar.

Lägre oxidantbildning
Etanolavgaser ger lägre atmosfärisk reaktivitet vilket medför lägre oxidantbildning (ozon). Luftburna genotoxiska ämnen kommer vid etanoldrift att minska kraftigt (bensen, butadien och PAC). Antalet cancerfall på grund av förorenad luft från trafiken minskas. Alkoholer har i sig inga genotoxiska verkningar. Etanol och metanol ger ett högre ångtryck vid viss inblandning i bensin. Vid högre inblandning, ca 20% minskar det åter. Genom att ändra sammansättningen i bensinen kan ångtrycket hållas oförändrat.

Minskad försurning
Avsaknaden av svavel i alkoholerna kombinerat med lägre utsläpp av kväveoxider från framför allt tunga fordon leder till minskad försurning.
Bioalkoholer ska inte ses som ett totalt substitut för allt fossilt bränsle inom transportsektorn, men tillsammans med grön el, biogas och vegetabiliska oljor är bioalkoholer den enda uthålligt hållbara vägen med förnyelsebar energi för framtida transporter.

Bioetanol som drivmedel

Cellulosaetanol

Genom att integrera produktionen av cellulosaetanol med till exempel kraftvärmeproduktion eller någon form av bioraffinaderi når man ett effektivt utnyttjande av råvaran. På detta sätt kan minst 80 procent av råvarans energi förädlas till värdefulla produkter.

(Klicka för större bild)

Teknikutvecklingen för cellulosaetanol, även kallat andra generationens eller avancerade biodrivmedel, fortsätter bland annat i den världsunika Etanolpiloten i Örnsköldsvik. Ett av BAFFs medlemsföretag, SEKAB, ansvarar för utvecklingsarbetet i Etanolpiloten, som formellt ägs av holdingbolagen vid universiteten i Umeå och Luleå samt Mittuniversitetet

Allt växtmaterial innehåller cellulosa i olika grad. Cellulosa finns exempelvis i skogsbiprodukter, energiskog och gräs. Genom att även nyttja cellulosan i sockerrör, så kallad bagass, och jordbruksrester kan man öka volymen av den etanol som produceras per hektar utan att konkurrera med matproduktion.

(Klicka för större bild)