Nyheter

Visar alla svenska internationella nyheter

Visar senaste veckans månadens årets nyheter

22 januari 2010

I Svenska Dagbladet i går 2010-01-19 presenterades rapporten, Etanolens koldioxideffekter - en översikt av forskningsläget, i en debattartikel som uppmärksammats ymnigt i media de senaste dygnet. Rapporten är sammanställd av Sören Wibe, ordförande för Junilistan och professor i skogsekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet på uppdrag av Expertgruppen för miljöstudier, som ligger under Finansdepartementet. Läs Anders Fredriksson kommentar: Sören Wibe drar slutsatsen att den svenska satsningen på etanol orsakat större utsläpp av växthusgaser än vid motsvarande bensinanvändning. Det finns dock en rad grundläggande utgångspunkter som debattartikeln inte belyser avseende svensk etanolproduktion och -import som SEKAB i egenskap av Sveriges ledande etanolaktör anser nödvändiga att kommentera. Det är mycket viktigt att göra skillnad mellan bra och dålig etanol. Felaktigt producerad etanol ger ett lågt energiutbyte i förhållande till investerad energi och bidrar därmed bara till små eller inga utsläppsminskningar. Den etanol som SEKAB importerar kommer från brasilianska sockerrör, vilket även Wibe lyfter fram som den bästa ur klimatsynpunkt. Denna etanol ger betydande minskningar av CO2-emissioner - mellan 70 och 80 procent lägre än de från fossila bränslen. Sedan augusti 2008 har SEKAB tillhandahållit svenska pumpar med Verifierat Hållbar Etanol. Det är en satsning i samarbete med ett antal etanolproducenter i São Paulo-området i Brasilien, som syftar till att kvalitetssäkra och säkerställa att producenterna uppfyller de krav på miljö och klimat samt sociala aspekter och etik som systemet innebär. Ett oberoende internationellt företag, utför kontroller på plats för att säkerställa att kraven uppfylls. Den etanol som tillverkas lokalt i Sverige odlas på mark som varit uppodlad under mycket lång tid, vilket innebär att även den har en mycket liten klimatpåverkan. I företaget SEKAB E-Technology tas dessutom processer fram för framställandet av den så kallade andra generationens etanol, dvs. etanol producerad från cellulosa snarare än spannmål och andra livsmedelsdugliga grödor. Detta ökar det totala utbytet av processen ytterligare, eftersom restprodukterna från jord- och skogsbruk - produkter som nu ofta bränns upp - också kan förvandlas till drivmedel. Att göra etanol med sockerrör som råvara och även ta till vara cellulosan i stjälk och blast ger 400 procent högre utbyte per hektar än om ytan odlats med majs och blasten eldats upp. Används dessutom bioenergi i hela produktionskedjan blir klimateffekterna mycket små. Wibes rapport har karaktären av en forskningsöversikt och saknar därför av naturliga skäl förslag till alternativa lösningar, vilket är frustrerande. Att försöka minska koldioxidutsläppen genom att återgå till fossila bränslen, vilket i rapporten antyds vara en lösning, är inte ett alternativ. Trots det kommer samhället länge att vara beroende av flytande drivmedel. Persontransporter kan möjligen inom en överskådlig framtid börja ske med elbilar, men tunga transporter kommer länge att vara beroende av flytande drivmedel. Då kan etanol och andra biobdrivmedel vara ett avgörande alternativ för en hållbar och mer klimatneutral transportsektor. Det kommer att ta lång tid innan eldrift på allvar konkurrerar med flytande drivmedel inom transportväsendet, och att som Wibe antyda att fossila drivmedel är att föredra på grund av det låga priset anser vi inte är att ta problemen med att fasa ut oljeanvändningen på allvar. Trots allt är oljan en ändlig resurs och fossila drivmedel den i särklass största klimatboven. Sören Wibes rapport dömer på tveksamma grunder ut det i särklass vanligaste biodrivmedlet globalt sett. I själva verket handlar det om att sätta en struktur för att kvalitetssäkra och säkerställa att produktionen sker på ett klimatmässigt bra sätt. Här kan producenter, importörer och konsumenter tillsammans med myndigheter se till att riktlinjer för hur framställning av etanol skapas, när det gäller markanvändning, produktion och förädling. Anders Fredriksson VD, SEKAB BioFuels and Chemicals AB

» Skicka nyhet

« Tillbaka

Bioetanol som drivmedel

Cellulosaetanol

Genom att integrera produktionen av cellulosaetanol med till exempel kraftvärmeproduktion eller någon form av bioraffinaderi når man ett effektivt utnyttjande av råvaran. På detta sätt kan minst 80 procent av råvarans energi förädlas till värdefulla produkter.

(Klicka för större bild)

Teknikutvecklingen för cellulosaetanol, även kallat andra generationens eller avancerade biodrivmedel, fortsätter bland annat i den världsunika Etanolpiloten i Örnsköldsvik. Ett av BAFFs medlemsföretag, SEKAB, ansvarar för utvecklingsarbetet i Etanolpiloten, som formellt ägs av holdingbolagen vid universiteten i Umeå och Luleå samt Mittuniversitetet

Allt växtmaterial innehåller cellulosa i olika grad. Cellulosa finns exempelvis i skogsbiprodukter, energiskog och gräs. Genom att även nyttja cellulosan i sockerrör, så kallad bagass, och jordbruksrester kan man öka volymen av den etanol som produceras per hektar utan att konkurrera med matproduktion.

(Klicka för större bild)